Denna morgon var det nästan 20 grader kallt när en flera timmar försenad båt vid 5-tiden
ankom till Stockholm. En grupp transportlottor hade redan mött båten på Skeppsbron och
hjälpt barnen ombord på de framkörda bussarna. Många var så små att de måste bäras från
båten till bussen. Under tiden hade andra lottor kommit till Anglais och samlas till upprop på
tredje våning, där de fått sina arbetsuppgifter tilldelade. Varje lotta fick ansvar för 10-12 barn.

​

När bussarna anlände var det transportlottorna som hjälpte barnen in hotellvestibulen, där
tolkar och rumslottor mötte och hjälpte barnen upp till nästa våningsplan. Alla barn skulle nu
prickas av mot en förläggningslista och barnen försågs med ett sängplatsnummer i ett färgat
band där varje färg representerade ett våningsplan.

 

Rumslottorna samlar ”sina barn” i anvisade sovsalar, där barnen fick ta av sig ytterkläderna
och strax lotsas ner till matsalen för att äta frukost. Där uppstår ett öronbedövande larm.
Det är barn som pratar, en del skriker, andra gråter och porslinet slamrar allt medan en
några lottor försöker kalla tillbaka livliga barn till matbordet.

 

Klockan 9 börjar läkarundersökningarna, men innan dess skall urinprov tas på samtliga barn,
och ID-numret skrivas på provglaset innan det kan lämnas till laboratoriet. Våningsansvarig
lotta och sjukvårdslottor går från rum till rum och ger sina orders till rumslottorna.
Barnen skall kläs av och komma in till läkaren i nummerordning, vilket inte är helt lätt med de
 större barnen som ständigt är i rörelse. Många små barn måste bäras. Längd och vikt skall
liksom temperaturtagning vara klart före läkarundersökningen. En del barn är febersjuka och
blir kvar i sängen. Svalg- och näsprov skall förses med ID-nummer och vidarebefordras till
laboratoriet. Och hela tiden skall enkla patientjournaler föras.

 

Mitt i allt detta måste skräckslagna barn lugnas och tröstas. Det var inte lätt när man inte
kunde prata med varandra. Det var ofta omöjligt att ha tillgång till tolklotta. Undersökningarna
pågick ju i flera timmar de dagar en båtlast fyllt hotellet med barn. Rumslottorna fick då en
viktig uppgift att inte bara sköta barnens av- och påklädning utan också så långt det var möjligt
försöka vara något av en ställföreträdande mamma och försöka skapa förtroende och lugn
hos oroliga barn. ■