MATKA RUOTSIIN/ TANSKAAN - RESAN TILL SVERIGE/ DANMARK
Vinterkrigsbarn väntar på avresa med tåg till Sverige.
Norrbottens Allehanda 6.2.1940 Norrbottens Allehanda 6.2.1940 Finska barn lära lätt svenska språket

Stockholm den 5: De finska barn, som hittills
mottagits i svenska hem, lära sig förvånansvärt
fort det nya språket. Befinna de sig i
skolåldern, går sammansmältningen
med den nya miljön än snabbare,
emedan de då snarast möjligt sättas i
skola. De äro väldisciplinerade, vakna
och intresserade. Det är f.d. lands
hövdingskan, d:r Hanna Rydh Munk af
Rosenschöld
, som på vår förfrågan gör
ett uttalande över de erfarenheterna man
hittills samlat in i Centrala Finlandshjälpen.

 

De finska barn, som placerats ut i stockholmshem och som hunnit till skolådern gå i tre grupper
i olika skolor. En väsentlig förmån, som de också värdesätta samt och synnerligen, ha de däri,
att de en gång varje vecka åtnjuta undervisning på finska. Detta blir dem en fortsatt och
kärkommen kontakt med hemlandet.

 

Genom Centrala Finlandshjälpens försorg ha till Sverige överförts c:a 1.400 finska flyktingar.
Hur många som i själva sökt sig hit är mera ovisst, men det torde vara ett ganska betydande
antal. Av dessa 1.400 utgöra en fjärdedel mödrar, resten är barn i ålder upp till tolv år.
Antalet åldringar som kunnat beredas hemvist i Sverige är t.v. inte så stort, men Centrala
Finlandshjälpen hoppas, att svenska hem i större utsträckning i fortsättningen skola åtaga
sig plikten att sörja även för denna kategori. Största intresset och de flesta förfrågningar gälla
naturligtvis barnen; åtskilliga hem äro redo att ta emot mer än ett. Nu är det emellertid på det

sättet, att mödrar ofta följa med sina småttingar och det kommer mödrar med både två, tre
och fyra barn. Synnerligen önskvärt vore nu, att man i fortsättningen kunde hålla samman
dessa grupper, inte ta barnen från modern eller skilja på syskon. I detta fall finnas en mycket
god utväg; skaffa dessa grupper riktiga hem, som modern själv kunde sköta. Det kan ordnas
genom att svenska familjer slå sig samman, bildar ”intresseföreningar”, eller vad man vill
kalla det. Man satsar pengar, hyr och möblerar en lägenhet och upplåter den för en finsk
mor och hennes barn. Så har gjorts på många håll och det har slagit synnerligen väl ut.

 

Vad utplaceringar av de finska flyktingarna beträffar tas hänsyn till våra egna
evakueringssynpunkter. I landsändar, där riskerna i händelse av krig redan på förhand äro
att räkna med, blir det sålunda inte så många som vidarebefordras till svenska hem,
även om dessa hem med glädje skulle ta emot dem.