BILDGALLERI

Avtäckningen av statyn ”Separation”
i Haparanda

CENTRALFÖRBUNDET FÖR KRIGSBARNSFÖRENINGARNA I FINLAND rf
Suomen sotalapsiyhdistysten keskusliitto ry

 

Krigsbarnen grundade flera föreningar på 1990-talet. Paraplyföreningen Centralförbundet

för krigsbarnsföreningarna i Finland rf bildades 10.11.1997, och registrerades 1998.

Det grundläggande dokumentet skrevs under av Teuvo Halme och Aune Piiparinen

(Lahden seudun sotalapset ry), Aaro Myllyneva och Rauni Kemi (Oulun seudun sotalapset

ry), Matti Pylvinen och Daisy Holopainen (Keski-Suomen sotalapset ry), Risto Vasara och

Marjatta Torssonen (Mikkelin seudun sotalapset ry) samt Pertti Kavén och Veikko

Vihavainen (Helsingin seudun sotalapset ry - Helsingforsnejdens krigsbarn rf). Det första

årsmötet hölls den 6.4.2016. Det allmänna mötet 20.11.2015 beslöt att upplösa förbundet

och det sista årsmötet hölls 6.4.2016. Läs Martin Parsons avskedsbrev här.

 

Som ordförande fungerade Pentti Knuutinen (1998-1999), Taisto Vihavainen (2000-2006),

Brita Stenius-Aarniala (2006-2011), Pentti Kavén (2011-2013), Markku Laaksonen

(2013-2015) och Maija Lindroos (2015-2016). Ekonomin och medlemsregistret sköttes

av Sirpa Korpela.

 

Till centralförbundet hörde som mest 18 medlemsföreningar: Helsingin seudun sotalapset ry - Helsingforsnejdens krigsbarn rf, Hämeen sotalapset ry, Kemin seudun sotalapset ry,

Keski-Suomen sotalapset ry, Kuopion seudun sotalapset ry, Kymenlaakson sotalapset ry-

Kymmenedalens krigsbarn rf, Lahden seudun sotalapset ry, Lapin sotalapset ry,

Lappeenrannan seudun sotalapset ry, Länsi-Suomen sotalapset ry, Länsi-Uudenmaan

sotalapset ry, Mikkelin seudun sotalapset ry, Oulun seudun sotalapset ry, Pirkanmaan

sotalapset ry, Pohjois-Karjalan sotalapset ry, Suomalaislapset Tanskassa yhdistys ry,

Turun seudun sotalapset ry, Waasan läänin sotalapset ry - Wasa läns krigsbarn rf.

Medlemsantalet var som högst 1555 personmedlemmar.

 

Krigsbarnsdagarna

Krigsbarnsdagarna var en viktig del av förbundets verksamhet. Dessa arrangerades av olika medlemsföreningar och ordnades på följande orter: Åbo 1997, Vasa/Vindeln 1998, Lahtis
1999, Helsingfors 2000 och 2005, St Mickel 2001, Kotka 2002, Uleåborg 2003, Jyväskylä 2004, Haparanda 2005, Vasa 2006, Tammerfors 2008, Haparanda 2010.
I krigsbarnsdagarna deltog också utländska gäster.

 

Nordiskt samarbete

I Norden har förbundet samarbetat speciellt med Sverige. Centralförbundet var väl
representerat vid de nordiska krigsbarnsevenemang, som arrangerades av Sveriges krigsbarnsförbund, Riksförbundet Finska Krigsbarn. Evenemangen arrangerades i 
Kungälv 1996, 1998, 2001, 2006 och 2011, Västerås 1997, Åhus 2000, Gävle 2002,
Oskarshamn 2004, Haparanda 2005, Höör 2007, Tällberg 2008, Stockholm 2009 och
2014, Norrköping 2010 och 2015, Tyringe 2012, Bollnäs 2013, Stockholm 2014

 

Tillsammans med Riksförbundet Finska Krigsbarn initierades år 2002 ett projekt för att få

ett minnesmärke för krigsbarnen i Haparanda, eftersom en betydande mängd krigsbarn

förflyttades via staden. Arbetsgruppens ordförande var Pirkko Ahlin från Sverige och som medlemmar fungerade Irja och Evans Olsson från Sverige samt Pertti Kavén, Taisto

Vihavainen, Leo Enckell och Paavo Leminaho från Finland. Många företag såväl från
Finland som från Sverige stödde projektet finansiellt. Som samarbetspartners fungerade
bl.a. Statens järnvägar och Viking-Line Ab. Projektet beskyddades av Sveriges kung Karl XVI
Gustav
och president Tarja Halonen. De var på plats i Haparanda 26.4.2005, då arkitekt,
skulptris Anna Jäämeri- Ruusuvuoris krigsbarnsstaty ”Separation” avtäcktes.
Deltagarna i evenemanget reste med  hyrt tåg från Helsingfors till Torneå.

 

För att stödja ekonomin för statyprojektet i Haparanda formgavs en krigsbarnskruka till
försäljning. Den framställdes av keramiker Paul Envalds i Vanda. De första 200 exemplaren numrerades som samlingsobjet. Kruka nummer 1 skänktes som minne åt Pirkko Ahlin,
personen som först kom på idén med en staty. Nummer 199 överräcktes åt president
Tarja Halonen och nummer 200 åt kung Carl XVI Gustaf. Försäljningen av krukorna inbragte
en avsevärd summa.

 

Internationella kontakter

Kontakter knöts, förutom till Nordiska länder, också bl.a. till Tyskland, Belgien, Förenta
Staterna och England, där professor Martin Parsons ordnade flera internationella
krigsbarnsmöten på universitetet i Reading. Möten hölls också i Sverige, Finland och Tyskland.

 

Minnesmärken och -tavlor

I Kemi avtäcktes det första minnesmärket med krigsbarnsmotiv, statyn Pieni ikuisuus

(En liten evighet) år 1996 Andra medlemsföreningar skaffade minnestavlor, som oftast är

placerade på väggen vid järnvägsstationer eller i närheten av dessa. Minnestavlor finns i

Helsingfors, Tavastehus, Kotka, Lahtis, Uleåborg, Björneborg, Borgå, Tammerfors och Åbo
och Vasa.

 

Tidningen

För att stärka banden mellan medlemmarna och för att publicera minnen från
krigsbarnstiden grundades tidningen Sotalapsi - Krigsbarn. Som huvudredaktör fungerade Centralförbundets sittande ordförande. Som redaktionssekreterare och lay-outare verkade
Aune Piiparinen (2000–2001), LeilaLehtiranta (2001–2005) och Ulla Mielonen (2005–15). Redaktionen utgjordes av Taisto Vihavainen (2000-2005),  Liisa Pöyhönen (2000–2015),
Brita Stenius-Aarniala (2006–2015), Leena Levanto (2009–2012) ja Eeva Honkanen
(2012–2015). Tuula Ikonen och Sirpa Korpela bistod vid korrekturläsning. Tidningen,
som trycktes i A4-storlek, utkom fyra gånger om året. I början var den 32-sidig, från år 2005 omfattade den 48-sidor. De första numren ingick i medlemsavgiften. Efter en mellanperiod
då man prenumererade på tidningen oberoende av medlemsskap, återgick den 2009 till
att vara en del av medlemsavgiften. Tidningen hade under hela sin existens prenumeranter utomlands, även sådan som inte själva var krigsbarn eller medlemmar i en krigsbarnsförening.

 

Forskning

Centralförbundet stödde en omfattande undersökning om krigsbarn inom psykologi och

pedagogik som utfördes på Helsingfors universitet med ledning av professor Singa Sandelin

Benkö och docent Nina Santavirta, och finansierades delvis av Finlands Akademi.

Pertti Kavéns avhandling ”I skuggan av det humanitära” behandlade barnförflyttningar under

andra världskriget i Finland.  Den godkändes 2010. En omfattande enkät som skickades som

bilaga till tidningen Krigsbarn 3/2010 gav över 500 svar som material för forskningen.

 

Webbutställningen

Tanken på en webbutställning föddes då Centralförbundets ordförande Markku Laaksonen
och en representant för Lotta Svärd stiftelsen, Missu Saloheimo av en händelse träffades på
en tillställning. Centralförbundet hade vid denna tidpunkt förberett sig på att verksamheten
inte skulle fortsätta länge till, och man ville, inom samma virtuella pärmar, bevara så mycket
kunskap och dokumentation som möjligt om barnförflyttningarna, krigsbarnen och krigsbarnsföreningarna. Centralförbundet initierade webbutställningsprojektet våren 2014.
En arbetskommitté tillsattes och projektet fick luft under vingarna med hjälp av ekonomiskt
stöd från stiftelser, fonder och krigsbarnsföreningar. Tyvärr dukade Markku Laaksonen under
för en svår sjukdom och fick aldrig se slutresultatet av projektet. Projektets finansiärer, dess målsättning och sammansättningen av arbetsgruppen framgår på de inledande sidorna av utställningen.